Om livet och kärleken till familjen, maten och vinet

Enkelt, enklare, det enklaste

måndag, mars 10th, 2014 | allmänt | 5 Kommentarer

Jag väljer det sistnämnda, så skulle jag vilja leva mitt liv. Riktigt enkelt, utan krusiduller, där familjen är i fokus och kraven är låga. Gärna på landet där vi kan hålla några höns så jag kan få mina egna ägg, där vi kan gå ut på tomten med vårsolen i ansiktet och där Benjamin och hundarna kan rusa av sig på ytorna. En framtidsdröm att njuta av, även under detta stadiet, när man bara som sagt drömmer om det.

Varför komplicerar så många till sina liv? Listan på ”måsten” har en tendens att öka med åren istället för tvärtom, status, prylar, alla dessa s.k livsviktiga saker. Visst är det tur att vi alla är olika men jag tror denna jakt på materiella saker, status och hetsen att leva ett ”rikt” liv är livsfarligt för oss, för vår hälsa, för att vi riskerar att missa nuet, det som är kärnan i livet för de flesta. Våra nära. Vi skulle alla må bra av att lägga i bromsen lite, sakta ner, det är jag övertygad om. Vi lever nu, idag, vi vet ingenting om i morgon.

Hoppas verkligen ni hinner njuta av denna underbara måndag! Kram Malin

Arg blir jag!

söndag, mars 9th, 2014 | allmänt | 6 Kommentarer

Har skrivit tre blogginlägg på tre dagar, tre bra inlägg, speciellt det ena, och alla tre har försvunnit upp i tomma intet när jag skulle publicera dom. Då blir jag arg, och ledsen, och frustrerad. Tappar sugen liksom. Men troligtvis så beror det på att min blogg måste uppdateras och det har nu maken börjat göra. Kommer då även byta till den suveräna adressen www.malinbloggar.nu men det är inget ni behöver oroa er för, ni kommer automatiskt komma dit när ni kommer in hit, bra va? Han är duktig min make! Men nu försöker jag igen, för fjärde gången, jag menar, ni måste ju få veta att jag mår okej. För det gör jag, kämpar på med min trötthet och mina klena ben men mår bra. Viruset är tyvärr tillbaka men håller sig, än så länge, lågt och läkarna hoppas att min kropp nu äntligen ska orka ta hand om det själv. Det hoppas jag oxå. Obeskrivligt mycket.

Vi har haft en lugn, solig helg med fågelkvitter, vårkänslor och lite längre promenader än vanligt. Sen en massa valpmys oxå så klart och här kommer några bilder på underverken.

"Filippa"

"Molly"

"Mattias" ( sonen har bestämt vad vi ska kalla hanen för )

"Molly" har somnat på rygg i lillhusses hand...

Hoppas ni har haft en magisk helg! Kram Malin

Kan du hjälpa mig?

tisdag, mars 4th, 2014 | allmänt | 4 Kommentarer

Jag har länge funderat på att när jag blir frisk, får klartecken från min läkare och har råd så vill jag tatuera in en skyddsängel på min kropp, på min arm tror jag. Den ska skydda mig och se till att jag förhoppningsvis inte råkar illa ut igen. Jag vill inte ha en traditionell, religiös ängel utan en personlig, charmig, udda, kanske knasig, mullig, färggrann, en ängel som är som mig… Annorlunda. Då kom jag på en sak, kanske finns det en hel hög med goa medmänniskor där ute som läser min blogg som kan rita eller måla och som vill hjälpa mig. Hoppas det gör det, det skulle betyda massor för mig. Att ha en tatuering som en av ni har gjort. Kan ni inte maila eventuellt förslag till mig? Mailadressen är: hem@cannolis.se Å,vad glad jag skulle bli! Här nedan är en lite annorlunda skyddsängel som inspiration

En söting

Hoppas ni njuter av tisdagen den 4/3, tar vara på den. Det gör ni väl va? Tänkte väl det.Kram Malin

Får jag drömma?

måndag, mars 3rd, 2014 | allmänt | 4 Kommentarer

Klart jag får, och det gör jag, hela tiden. Min stora önskan, den som överskuggar alla dom andra, är så klart att få bli frisk. Men även jag som sjuk har andra mera värdsliga önskningar, och materiella. Någon frågade mig häromdagen var jag önskade mig i födelsedagspresent. Jag skrattade till lite, för trots att jag egentligen älskar att både ge och få presenter, så har det inte funnits några möjligheter senaste åren. Jag tycker egentligen om att fira födelsedagar, inget stort men en god middag och någon present och självklart en tårta. En minifest helt enkelt, bara för familjen. Fast just nu så är det inte så, men det fick igång mina tankar ändå, om jag skulle önska mig något, vad skulle jag önska mig? Listan blev inte lång, ja alltså den skulle kunna bli hur lång som helst men det vore ju helt tokigt, i mitt huvud så gjorde jag så klart en svensk önskelista, en lagom. På första plats skulle nya vigsel- och förlovningsringar komma. Är så ledsen att jag inte längre kan ha mina, för mig symboliserar dom vår styrka, vår kärlek, att vi inte ger upp, nånsin. Hittade en tjej på facebook igår som gjorde, enligt mig, jättefina ringar, enkla, precis som jag vill ha det. Inte ens dyra egentligen, 249:- styck om man tog borstat stål, men mycket pengar om man inga har. Gå in och titta på hemsidan om ni vill: MaggEnis.se eller på facebook: Maggenis- smycken

Nummer två på min lista skulle vara presentkort på kläder och nummer tre ett presentkort på kanske IKEA. Så, där har ni den, min vurstiga önskelista, inte så ”rolig” kanske men den står jag för. En liten lista måste ju varje kvinna få ha eller hur ? Men tro nu inte att jag är otacksam för det jag har, för mitt liv som det ser ut just nu, för det är jag verkligen inte. Fast det vet ni ju. Är obeskrivligt tacksam över livet precis som det ser ut, att jag får uppleva ytterligare en födelsedag, att jag är älskad, men drömma lite måste man ju få göra…. Speciellt när man fyller år.

Hoppas ni alla har en lugn, skön måndag. Kram Malin, snart 45…..

De utlovade recepten

måndag, mars 3rd, 2014 | allmänt | 2 Kommentarer

Kul det är att ni är så många som vill ha recepten på det jag bakar. Lovar att försöka bli bättre på att lägga in dom bland mina andra recept här på bloggen men saken är den att då behöver jag Magnus hjälp och han är inte alltid så sugen på det om man säger så… Bröden är i varje fall en ny favorit här hemma, dom jag bakade igår är redan slut så jag får väl baka en ny sats idag. Dom är ju så lätta att göra och kräver jättelite knådning.

Enkelt vitt bröd

Sätt på ugnen på 250 grader.

Blanda:

4 dl fingervarmt vatten
4 msk olja
1 tsk salt
50 gr jäst ( jag gillar torrjäst, mindre känsligt )

Rör så jästen löser sig och tillsätt sen:

6-8 dl vetemjöl

Jag börjar med lite drygt 6 dl, den blir ganska lös men den ska släppa ifrån bunken. I det här skedet så behöver inte degen jäsa alls utan man kan, om man är stressad, tillsätta lite mer mjöl och baka ut den direkt, men jag låter den jäsa ca 15 min så den”kommer igång” lite. När du bakar ut degen så knåda lite, tillsätt som sagt lite mer mjöl så den blir mera lättarbetad och gör sen antingen 16 bullar, 4 baugetter, eller, dom som jag än så länge har gjort, 8 mindre baugetter. Dom senare passar så himla bra till matiga lunchmackor. Låt jäsa ”en stund”, typ 15-20 minuter och sätt sen in dom i ugnen i mitten och grädda 5-10 minuter. Om du vill kan du pensla dom innan och även strö något gott över, t.ex solrosfrön eller havregryn. Pensla med vatten, mjölk eller smält smör men det behövs absolut inte. Enkelt va?

Kakorna då undrar ni nu, har hon glömt kakorna? Klart jag inte här, dom kommer här:

Dubbla jordnötskakor

100 gr rumsvarmt smör/margarin
1,25 dl rörsocker
1 rumsvarmt ägg
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1,5 dl vaniljsocker
0,5 tsk salt
0,5 dl mjölk
2 msk jordnötsssmör
1 burk kondenserad mjölk

1. Dulce de leche, kolasås
Ställ burken oöppnad i en stor kastrull. Täck burken med vatten och sätt på ett lock.

2. Småkoka burken i cirka 3 timmar. Se till att burken är helt täckt med vatten.

3. Häll av vattnet och låt burken svalna innan du öppnar den.

4. Kakor
Sätt ugnen på 175 grader.

5. Vispa smör och socker till en fluffig kräm med elvisp.

6. Tillsätt ägget och vispa på låg hastighet.

7. Blanda alla torra ingredienser och rör ner i smeten tillsammans med mjölken.

8. Avsluta med att röra ner jordnötssmöret.

9. Fyll en spritspåse och spritsa eller lägg med en sked klickar som är cirka 5 centimeter i diameter på en plåt med bakplåtspapper. Lägg dem inte för nära varandra, de flyter ut när de gräddas.

10. Grädda kakorna cirka 10 minuter, ta ut dem innan de börjar få färg. Låt svalna.

11. Sätt ihop kakorna två och två med dulce de leche emellan, botten mot botten.

Nam- nam....

Så, nu ska jag gå ut i köket och fixa i ordning den sista baugetten till lunch. Tänker fylla den med sallad, lök, majo, rostbiff och ost tror jag, oj vad magen kurrar! Hoppas ni har en bra dag. Kram Malin

En vanlig helg

söndag, mars 2nd, 2014 | allmänt | 5 Kommentarer

Och jag njuter av varje sekund av denna vanlighet. Vi har gjort sånt vi brukade göra på helgerna, storhandlat, svängt förbi ö&b för att vi hade lovat Benjamin två planscher till hans rum, satt upp de två kvarvarande gardinerna och lite fler bilder ( vårt hem börjar sakta men säkert se ut som ett hem, mysigt, välkomnande och…vi… ) tvättat, vikt och lagt in den, ni vet, inget speciellt men ändå speciellt, För mig. Nu tänkte jag baka dom där baugetterna igen som jag bakade häromdagen, dom gick åt snabbt! Sen, för Magnus skull ( ja, okej, och för min ), så tänkte jag baka dessa, dubbla jordnötskakor fyllda med kolasås gjord av kondenserad mjölk. Låter bara för goda. Ikväll ska vi äta ungsstekt kyckling, klyftpotatis och tzatziki. En bra helg helt enkelt. Rent av magisk.

Mina superenkla baugetter

Jag VET, galet goda ser dom ut!

Hoppas ni, som jag, har en riktigt bra helg! Kram Malin

Jaha, idag då?

fredag, februari 28th, 2014 | allmänt | 8 Kommentarer

Har kört igång lite långsamt, gått en sväng med lyckopillret, pussat lite på alla tre bäbisarna och slumrat en stund i soffan. Nu är det dags att sätta igång. Har tänkt baka bröd, ett ”lätt” bröd ifrån Magnus gamla hemkunskapsbok , brownies med apelsinkrokant i, koka ägg till min lunchmacka, gå igenom lite kläder, slå in två paket till kalaset som Benjamin ska på ikväll, klippa bäsarnas klor så dom inte river mamma… ja,där har ni min lista. Sen så vet jag inte om allting kommer bli gjort, det beror på min ork men jag känner mig inte misslyckad även om jag bara skulle orka med hälften. Men så klart, riktigt stolt över mig själv blir jag om jag klarar allt. Det gäller att pressa sig själv, men inte för mycket, bara precis lagom, och tillåta sig själv att inte orka. Mitt sug efter nybakt bröd är min ”driv” för det baket, pressen att gå upp i vikt ( och för att det är brutalt gott… ) är drivet för browniesarna, resten är ju liksom ”bara” små måsten.

Läkaren ringde nyss, mitt virusresultat hade inte kommit men han ville bara tala om att mina värden, så som mina vita, trombocyterna och blodvärdet, är bättre idag än det har varit på över ett år! Riktigt, riktigt roligt .

Min vackra ängel...

Nä, här har inte jag tid att sitta och uggla, jag har bröd att baka. Hoppas ni får en magisk fredag! Kram Malin

Om mig

torsdag, februari 27th, 2014 | allmänt | 4 Kommentarer

Upptäckte häromdagen att jag glömt att ändra under rubriken Om mig. Det som stod där stämmer inte längre, det var liksom länge sen och det har känts angeläget att ändra den texten. Så det gjorde jag idag. Om man hittar hit och vill veta lite om vem jag är så ska det ju stämma något så när, eller hur? Tror det stämmer bättre nu i varje fall än innan, kolla gärna vad du tycker.

Har varit inne en snabbis på mottagningen och tagit nya virusprover. Dom vill se vart åt det lutar, har det gått ner igen eller, hemska tanke, har det fortsatt upp. Känner mig pigg, svag och ganska trött, men pigg ( det låter kanske konstigt men jag tror ni förstår vad jag menar ), så jag vill verkligen inte falla igen och garanterat inte hamna på sjukhus igen. Jag vill njuta av min familj, av vardagen, av vårt hem, av Alice och bäsarna, av riktigt mat, av livet. Tycker jag förtjänar det nu. Köpte med mig en mumsig räk- och äggmacka som jag tänkte skulle bli min lunch, ska nu kura ner mig under filtarna och försöka få upp värmen och sen tackla gårdagens middags disk så en ganska normal ”Malin-dag” helt enkelt. Helt underbart.

-Hoppas ni får en skön torsdag. Kram Malin

Lyhörd för nyanser

onsdag, februari 26th, 2014 | allmänt | 3 Kommentarer

Nu har jag varit sjuk i snart 15 månader, jag är inte längre döende men är nästan svagare nu än jag var då. Gör nog lite för mycket sen jag kom hem, jag menar, det är ju inga stora grejer egentligen, det är vardagssysslor som ni andra genomför utan att ens tänka på dom och så även jag förr, i mitt tidigare liv. Ni vet, diska, baka, plocka, förbereda middagen, laga middagen, diska igen, gå ut med Alice. Som sagt, vardagssysslor. Men för mig ganska stora utmaningar och minsta ”extra” trötthet gör mig uppmärksam. Har varit ganska trött sen jag kom hem men kanske lite extra sista dagarna. Direkt så blir jag rädd att mina värden har gått ner, att jag åter igen drabbats av något skit eller att viruset har skjutit i höjden. Sen att jag igår fick reda på att viruset faktiskt har gått upp, till 1600, gör inte min oro bättre och den oron är väldigt jobbig att bära. Har haft så många bakslag, behöver flyt nu, behöver få tillbaka mina krafter, mina muskler och få en fungerande vardag som jag hade i höstas. Är rädd för baciller, för allt ont som kan pågå i min kropp utan att jag vet det. Tänk hur det är när man är frisk, man tänker inte på kroppen och vad som pågår därinne, man bara lever och ibland så blir man förkyld, eller får hosta, eller influensa och så är det med det. Kroppen ägnas inte så många tankar. Så blir man sjuk och då blir man så himla medveten. Medveten om nyanser, om kampen som ständigt utkämpas därinne, man lär sig allt om värden och nivåer, sånt man önskade att man inte behövde veta. Och vid varje framgång är man alltid orolig att det kommer ytterligare ett bakslag. Det är tungt att bära.

Hoppas ni har en riktigt bra onsdag. Kram Malin

Om att resa sig

tisdag, februari 25th, 2014 | allmänt | 7 Kommentarer

Jag är inte felfri, långt därifrån. Jag har begått misstag, gjort saker som jag ångrat samma sekund som jag gjort eller sagt dom men min strävan är att vara den bästa jag kan vara, att lära mig av mina misstag och ständigt växa som person, utveckla mig och försöka att inte upprepa mina misstag. Jag försöker att inte prata om andra och säger jag något så ska det vara något som jag kan stå för om jag blir konfronterad. Jag undrar vad som fattas i livet hos dom som inte verkar göra något annat än att snacka skit om andra. Något måste det ju vara, deras liv måste vara otroligt fattigt och man undrar hur dom funkar. Kanske funkar dom inte alls. Historier går från mun till mun och för varje steg så läggs lite till, dras ifrån, historien saftas till och anpassas till den som berättar den just då. Jag besökte en rasutställning i somras för att få återse valpköpare och flera f.d uppfödarkollegor, då fick jag höra att man sista året pratat mycket skit om mig, om oss, som uppfödare, som människor. Jamen vad kul att jag kan sysselsätta er, sen att det inte är sant det ni sprider, det är mindre viktigt eller hur? Nu har en god vän blivit drabbad och bestämt sig att sluta föda upp. Jag hoppas hon ändrar sig för det är just såna som hon som behövs, som har sitt hjärta med sig på rätt ställe, som värnar om sina hundar, valpar och valpköpare med samma värme. Tänk så mycket trevligare livet skulle vara om folk kunde leva sina egna liv istället för att på något sätt leva andras genom skitsnack, nyfikenhet och en konstig vilja att veta ”allt”, det man inte ”vet”, ja, dom luckorna kan man alltid fylla i själv. Näe, det gör att jag håller mig för mig själv ännu mer, vill inte vara del av någon gemenskap om jag inte känner människorna på riktigt, vill inte delta i deras nöje, att istället för att prata om sig själva och sina egna erfarenheter så pratar dom hellre om andra. Sorgligt.

Nej, stå på dig vännen, låt dom inte komma åt dig, låt dom inte ”vinna”, okej? Nu ska jag inte till sjukhuset, hoppas ni alla får en skön tisdag! Kram Malin